Till slut kommer man till en gräns då man måste bestämma sig.



"Du har ett ansvar i livet, att älska dig själv så gott du kan. Det är ditt enda ansvar, ditt enda uppdrag och din enda möjlighet. Ingen annan än du själv är skyldig att göra dig lycklig. Det är svårt. För dom som inte lyckas bli fulla av avund och gör allt för att DU inte ska kunna älska dig själv. Dom ger tex ut tidningar med perfekta människor i, för att få dig att inse att du inte duger. Dom tar vara på ditt tvivel och anväder det när dom ska sälja bindor och rakhyvlar och deo. Men lika lite som du är skyldig dom lycka är du skyldig till deras olycka, Du har bara dig själv och ditt enda uppdrag är att vara du. Om du inte lyckats förut kan det vara en strålande bra årstid att börja på."

"Livet är en ensam grej. allting har ett slut, påsklovet har ett slut, sommaren , en brafilm har ett slut och när det är över är du ensam igen. Då och då är du ensam och det enda du kan komma tillbaka till är ensamheten och du måste älska den, för om du gör det så kan allt annat få vara hur bräckligt som helst.. Framtiden kan vara ett orosmål, vi får höra så mycket olika saker om framtiden, vi vet ingeting och försöker måla upp skräckexempel och troliga situationer. Där har vi nog mycket att lära av guldfisken, den vet ingeting om framtiden, undrar inte , oroar sig inte. En guldfisk älskar sig själv, en guldfisk lever i nuet. Den har, vad jag har hört, ett minne på fem sekunder ungefär, det har ju inte människan, vi har ju ett fantastiskt minne. Men det kan tyckas ganska meningslöst om vi ältar det i stället för att bara låta det vara. Att älska sig själv är ingen "satsa på dig själv grej" det är en "du duger som du e" grej.. Det får inte förväxlas med egoism eller djungelnslag. Alla jag träffar, allt jag ser och allt jag hör är ju ingredienser i mitt liv, det liv som jag e skyldig att älska och vårda. Jag e inte så bra på det,men jag jobbar på det. ingeting är egentligen specielt högtidigt eller glamoröst, det blir det man gör det till och snart har jag andvänt varenda högtravande klyscha som finns att tillgå. det är underligt hur vissa meningarn blir klyschor bara för att dom har sagts många gånger, hur ord blir innehållslösa. Inte för att dom har upplevts utan för att dom har slitits verbalt. Det är daxatt uppleva klyschorna för det är bättre med en fågel i handen en 10 i skogen.. Det e det.. Man måste stå på sig, och nu, 2007 när kvantitet går före kvalitet, dom snabba klippens tid, den hettsiga kroppsfixeringens tid, dom tomma löfternas tid, den innehållslösa humorns tid, det är en tid som behöver så mycket ordspråk och klyscher över sig.. Så mycket att vi snart kanske kan börja leva efter dom, att vi snart kan börja älska oss själva. Det här är Lars Winnerbäck"

                                                                              ♥