pust och stön och stånk va trött jag blir på mig själv ibland.

Idag har allt bara gått emot mig men allt har löst sig så smidigt ändå tack vare alla andra.
Mina vänner har fått rätta till mina misstag. å nu i efterhand har dagen varit rätt sköjjig och kan beskrivas som komisk.
 Men droppen var när jag hade tappat bort min plånbok för hundrafemtioelfte gången idag och mina hemnycklar. Straffet blev det att jag fick cykla till björkliden och hämta skiten.. i mörker!!
å iphonen kan köra upp sig nånstans. Att de ska va så jävla svårt... nej becca å jag får nog svälja stolheten och be nån kunnig hjälpa oss peabrains..


Nu ska jag hoppa i duschen och sen får det bli sängen.
Jag är oerhört laddad för skolstarten imorrn och jag känner att jag och matte B är så tighta den här gången.
NOT, men jag ska kämpa mig igenom det här också. Sen är det kanske dags att klippa navelsträngen från mamma på riktigt och vidga sina vyer. Men det tar vi då =)


Nopp, snart dags att stänga mina blå för idag, natti friends. Peace