nobody knows



igår var det en rätt känslorik dag på jobbet.  Arbetsdagen slutade inte riktigt som jag trodde och så är det bland. fick vara med och se när ännu en liv slockanade, det blev ett fint avslut på livet tillslut och jag fick vara med och hålla handen. Den rysningen, svettningen, klumpen i magen, rädslan, chocken och glädjen önskar jag att alla skulle uppleva nån gång i livet.

 det var blandade känslor i bilen upp mot hagfors, hög musik, och en och en annan tår gled neröver vill jag lova. men det de var blandade med glädjetårar,, och grym besvikelse. kan inte sätta fingret som sagt. 



I’m lost in the streets in the city of pain
I learned how to cry, how to go insane
Your love, because of your love

The gypsy woman in the corner knows my name
But still she couldn’t tell when you’re back again
Your love, because of your love

Can you feel my heart
I can feel your speed
Faster every second
Dancing to the beat
What’s love, nobody knows

Trapped in the fire used to see in your eyes
Swallowing my pride struggling to stay alive
Your love, because of your love


 



denna spelades högt högt högt på radion på hemvägen.
trodde aldrig att jag skulle behöva erkänna att jag gillar denna låten med Darin, men.. de gör jag =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0